Sniglar

Enligt rapporter är det ovanligt lite sniglar i år, men de finns där efter regnet och på kvällarna.

I år har jag använt nematoder som skydd. Nematoder är mikrostora maskar som kryper in i sniglarna och gör att de inte vill äta. Det är ofarligt för människor, andra djur och växter. Medlet (i mitt fall nemaslug) blandas ut i vatten och sedan vattnar man där det brukar dyka upp snigelmarodörer. Vattningen räcker i sex veckor. Det har funkat hos mig. Salladen står kvar och jag har bara hittat 6-7 sniglar i år.

Ett effektivt medel är också järnsulfat. Det medlet köpte föreningen in förra året. Vissa fick gott resultat men hos mig funkade det inte. Det blev skatmat. Lägg ut en matsked där det brukar finnas sniglar, men täck så fåglarna inte äter upp det (som hos mig).

Ölfällor fungerar också bra. Gräv ner burkar till markytan och fyll med öl. Sniglar är riktiga ölgubbar och går och dränker sig i ölen. Ett knep är att klippa av en petflaska, trä sedan den trattformade delen i bottendelen – kapsylgängan nedåt, fyll med öl. Lägg flaskan nedåtlutande med öppningen i marknivå. Sniglarna kommer in men inte ut.

Några har försökt med koppartråd lindad runt känsliga krukor. Resultaten har varit skiftande. Har du erfarenhet?

Kaffesump lär också ha effekt. Pröva att lägga det runt känsliga växter.

Effektivast är naturligtvis att gå snigelrunda varje dag. Klipp itu de du ser, stoppa i påse och kasta i soporna.

Rådjur

I sommar har vi haft besök av rådjur. Det är ofta fjolårskalvar som blivit bortstötta av sin mamma som söker sig till trädgårdar där det är lätt att hitta fin mat. För rådjur är finsmakare, de äter bara fräscha skott och knoppar i lagom höjd. I år har särskilt flox och rosor blivit avknipsade, på några ställen även jordgubbsblom.

Det finns avskräckningsmedel, mer eller mindre effektiva:

  • Blodmjöl är ett gödselmedel som rådjur skyr. Men kom ihåg att det regnar bort.
  • Odör är en smetig produkt som kletas på pinnar runt det man vill skydda.
  • Råväck är kuddar som rådjuren tycker luktar illa, de innehåller örter. De ska placeras med två meters mellanrum. De ska räcka hela sommaren.
  • Lukten av otvättad fårull, hårspray eller tvålflingor påstås också vara effektivt.

Det går också bra att göra en dekokt som ska skrämma rådjuren: Blanda 1 kg blodmjöl, 1 liter vatten och 1 dl ammoniak.

Slutligen ett beprövat skrämselmedel är stryka på skokräm på stickor och sätta ned vid särskilt goda växter.

Har du ett eget knep? Hör av dig till webbgruppen så kan vi publicera det.

 

Recept på Rådjursgrogg

2dl blodmjöl

1dl ammoniak

1l vatten

Doppa en bit oasis i sörjan och sätt ut på väl valda platser i trädgården.

Stugor till salu

Till salu just nu:

    
Stugan har en fin liten veranda med plats för liten sittgrupp och med fönster åt tre håll. Köket har vatten indraget, och är normalt utrustad med kyl, frys, spis mm. Rummet har en mysig fin öppen spis som går att elda i, garderober, plats för bäddsoffa, matbord, fönster åt två håll, hög takhöjd med takstolar, ett fönster i nock för extra ljusinsläpp.
Platsbyggd trästege upp till ett sovloft, även här med fönster i nock. Fina trägolv genomgående i kök, lilla hallen och rummet. Utifrån har du ingång till rummet som tillhandahåller mulltoalett och handfat. Även här ett öppningsbart fönster.
I stugans vinkel finns en mysig altan med väggar åt tre håll och entrén insynsskyddas av ett fint äppelträd.
På tomten finns även ytterligare en fin liten röd stuga som rymmer tre sovplatser. En ny vedbod och cykelförvaring finns bakom stugan. Här finns även en stor duschkabin som gömmer sig bland syrenerna. Ett förråd finns i anslutning till stugan där verktyg kan placeras. I söderläge sitter du i bersån där man gärna intar fika i solen.
Tomten inramas av gröna häckar och rött staket med vita toppar. Trädgården är fin med både blommor, grönska och ätbara odlingar. T ex så växer en stor vindruvsranka på stugans södra sida. Ett stort vackert och gammalt päronträd skuggar skönt på tomten. Ett plommonträd har under mina år gett många fina plommonskördar. Och det fantastiska äppelträdet som ger massa äpplen och härligt insynsskydd. Smultronplantor dyker upp lite i kanter och rabatter. Jordgubbsland finns och några bärbuskar mm. Tomten är plan och ger möjligheter till att leka, spela, bada, utöka odling mm. Denna stuga ligger i mittenraden på området vilket ger sol hela dagen och tomten är bland de största på området.
Utgångspris: 1 300 000 kr

För info om visning mm kontakta:
sassa.sassa@live.se
styrelsen@ulriksdalskoloniforening.se

Processen vid köp och försäljning av kolonilott i Ulriksdals koloniförening

Om du är intresserad av en kolonilott i vårt område skicka ett mail till sekreterare@ulriksdalskoloniforening.se med information om ditt namn, adress, telefonnummer och e-postadress samt en kortfattade beskrivning om ditt intresse för/erfarenhet av odling. Anmälan till intresselistan är inte bindande.

När en kolonilott är till salu kontaktar vi alla på intresselistan, där informerar vi om visningsdag, lottnummer, dess storlek, arrendeavgift och säljarens utgångspris.

Om flera är intresserade görs ett budgivningsförfarande.

Vid köp betalas en kontantinsats och resterande erläggs vid tillträdesdagen.

Informera er om våra stadgar, ordningsregler och byggregler.

Välkommen med din anmälan!

Kontakt

Om du behöver komma i kontakt med styrelsen kan du använda nedanstående formulär.

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Ange följande kod captcha

 

 

Historia

Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar avEuropa något längre. 1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde många personer, bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var dåligt tillgodosedd. Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna. Särskilt under första och andra världskriget blev koloniträdgårdarna en viktig försörjningskälla för befolkningen med potatis, frukt och grönt.

I slutet av 1800-talet kom nya strömningar från Europa, främst frånTyskland, där läkaren Daniel Gottlob Moritz Schreber från Leipzigönskade att fattiga barnfamiljer skulle få möjlighet att komma ut i friska luften efter dagens arbete. Efter Schreber kallas koloniträdgårdar i Tyskland även Schrebergarten. Staten skulle tillhandahålla mark för koloniområden som kolonisterna kunde arrendera.

År 1895 anlades de första svenska kolonilotterna i Skåne, dels Citadellkolonin i Landskrona, dels kolonin vid Pildammarna i Malmö. Kort därefter tillkom även ett koloniträdgårdsområde i Lund. Citadellkoloniet existerar fortfarande och är därmed Sveriges äldsta fortfarande i drift varande koloni. Kolonin i Malmö bestod i början av 68 lotter om 72 m2 vardera. Efterfrågan var stor och snart var samtliga lotter utarrenderade. Men ett liknande område anlades ännu tidigare av Jonsereds fabriker utanför Göteborg för att arbetarna inte skulle flytta till Amerika. Det har sedan dess kallats just ”Amerika” och finns kvar än i dag under detta namn. År 1905 startades Stockholms äldsta fortfarande existerande koloniträdgård på Norra Djurgården, som heter Koloniföreningen Söderbrunn. I resten av landet fick rörelsen stor spridning efter sekelskiftet 1900. Redan 1916 fanns det koloniträdgårdar i 37 svenska städer. År 1917 fanns det närmare 6.000 kolonilotter bara i Stockholm, och där skördades bland annat runt 870 ton potatis.

Till pionjärerna inom den svenska koloniträdgårdsrörelsen räknas två kvinnor; Anna Lindhagen och hennes väninna Anna Åbergsson. År 1906 bildades på Anna Lindhagens initiativ Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm och där blev Anna Åbergsson kassör. När Stockholms stad övertog verksamheten 1921 blev Åbergsson föreståndare och efterträdde Anna Lindhagen. I Eriksdalslunden i Stockholm har båda en väg uppkallad efter sig.

1 2