Sniglar

Enligt rapporter är det ovanligt lite sniglar i år, men de finns där efter regnet och på kvällarna.

I år har jag använt nematoder som skydd. Nematoder är mikrostora maskar som kryper in i sniglarna och gör att de inte vill äta. Det är ofarligt för människor, andra djur och växter. Medlet (i mitt fall nemaslug) blandas ut i vatten och sedan vattnar man där det brukar dyka upp snigelmarodörer. Vattningen räcker i sex veckor. Det har funkat hos mig. Salladen står kvar och jag har bara hittat 6-7 sniglar i år.

Ett effektivt medel är också järnsulfat. Det medlet köpte föreningen in förra året. Vissa fick gott resultat men hos mig funkade det inte. Det blev skatmat. Lägg ut en matsked där det brukar finnas sniglar, men täck så fåglarna inte äter upp det (som hos mig).

Ölfällor fungerar också bra. Gräv ner burkar till markytan och fyll med öl. Sniglar är riktiga ölgubbar och går och dränker sig i ölen. Ett knep är att klippa av en petflaska, trä sedan den trattformade delen i bottendelen – kapsylgängan nedåt, fyll med öl. Lägg flaskan nedåtlutande med öppningen i marknivå. Sniglarna kommer in men inte ut.

Några har försökt med koppartråd lindad runt känsliga krukor. Resultaten har varit skiftande. Har du erfarenhet?

Kaffesump lär också ha effekt. Pröva att lägga det runt känsliga växter.

Effektivast är naturligtvis att gå snigelrunda varje dag. Klipp itu de du ser, stoppa i påse och kasta i soporna.

Rådjur

I sommar har vi haft besök av rådjur. Det är ofta fjolårskalvar som blivit bortstötta av sin mamma som söker sig till trädgårdar där det är lätt att hitta fin mat. För rådjur är finsmakare, de äter bara fräscha skott och knoppar i lagom höjd. I år har särskilt flox och rosor blivit avknipsade, på några ställen även jordgubbsblom.

Det finns avskräckningsmedel, mer eller mindre effektiva:

  • Blodmjöl är ett gödselmedel som rådjur skyr. Men kom ihåg att det regnar bort.
  • Odör är en smetig produkt som kletas på pinnar runt det man vill skydda.
  • Råväck är kuddar som rådjuren tycker luktar illa, de innehåller örter. De ska placeras med två meters mellanrum. De ska räcka hela sommaren.
  • Lukten av otvättad fårull, hårspray eller tvålflingor påstås också vara effektivt.

Det går också bra att göra en dekokt som ska skrämma rådjuren: Blanda 1 kg blodmjöl, 1 liter vatten och 1 dl ammoniak.

Slutligen ett beprövat skrämselmedel är stryka på skokräm på stickor och sätta ned vid särskilt goda växter.

Har du ett eget knep? Hör av dig till webbgruppen så kan vi publicera det.

 

Recept på Rådjursgrogg

2dl blodmjöl

1dl ammoniak

1l vatten

Doppa en bit oasis i sörjan och sätt ut på väl valda platser i trädgården.

Stugor till salu

Inga stugor till salu just nu

Intresserad av en stuga i Ulriksdals koloniförening?
Då gör du bäst i att följa denna sida. Här informerar vi om de lotter som kommer ut till salu och när det blir visning.
Här kan du även läsa om vad som gäller för medlemskap i vår förening.

Välkommen till Ulriksdals Koloniförening som ligger i Nationalstadsparken! Den lummiga Ulriksdals slottsskog omger de 44 stugorna i Ulriksdals koloniförening. Föreningen är ansluten till Koloniträdgårdsförbundet. Sommarvatten finns och kolonistugorna får användas för boende mellan 1 april-15 oktober enligt bestämmelserna i arrendeavtalet. Andrahandsuthyrning får inte ske. Som kolonist ska du sköta den egna lotten men också området kring lotten med gångar. Vi har två arbetsdagar per år där varje medlem förväntas lägga ner ca 4 timmars arbete på de gemensamma ytorna.

Mer om vad som krävs hittar du i våra stadgar, ordningsföreskrifter, allmänna råd och rekommendationer samt byggreglerwww.ulriksdalskoloniforening.se.

Verksamheten sköts helt ideellt, vilket innebär att du efter förmåga ska vara beredd att engagera dig i föreningens gemensamma arbete och aktiviteter.

Ekonomi;
Medlemsavgift: 2 000 kr/år
Arrende: I dagsläget ligger arrendet på 17.32kr per kvm och år. Varje lottinnehavare belastas även med arrende för sin andel av de gemensamma ytorna (400kvm per lott)
Elnätsföretag: Vattenfall, elabonnemang:3 312 kr/år. Kostnad för förbrukning, energiskatt och moms tillkommer.
Avgift i samband med överlåtelsen: 2 500 kr
OBS! Kolonistugor kan inte belånas och inte användas som säkerhet vid eventuellt banklån.

Besiktning
Kolonistuga köps i befintligt skick. Styrelsen rekommenderar att köparen på egen bekostnad anlitar en auktoriserad besiktningsman.

Godkännande av styrelsen
Köparen måste godkännas av styrelsen. Köparen måste vara skriven i Stockholms län, vara odlingsintresserad och ha tid att sköta sin kolonilott. Köparen får inte äga, arrendera eller ha nyttjanderätt till annan kolonilott.

Betalning vid köp
Vid köp betalas en kontantinsats på 10 % och resterande erläggs vid tillträdesdagen.

Kontakt

Om du behöver komma i kontakt med styrelsen kan du använda nedanstående formulär.

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Ange följande kod captcha

 

 

Historia

Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar avEuropa något längre. 1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde många personer, bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var dåligt tillgodosedd. Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna. Särskilt under första och andra världskriget blev koloniträdgårdarna en viktig försörjningskälla för befolkningen med potatis, frukt och grönt.

I slutet av 1800-talet kom nya strömningar från Europa, främst frånTyskland, där läkaren Daniel Gottlob Moritz Schreber från Leipzigönskade att fattiga barnfamiljer skulle få möjlighet att komma ut i friska luften efter dagens arbete. Efter Schreber kallas koloniträdgårdar i Tyskland även Schrebergarten. Staten skulle tillhandahålla mark för koloniområden som kolonisterna kunde arrendera.

År 1895 anlades de första svenska kolonilotterna i Skåne, dels Citadellkolonin i Landskrona, dels kolonin vid Pildammarna i Malmö. Kort därefter tillkom även ett koloniträdgårdsområde i Lund. Citadellkoloniet existerar fortfarande och är därmed Sveriges äldsta fortfarande i drift varande koloni. Kolonin i Malmö bestod i början av 68 lotter om 72 m2 vardera. Efterfrågan var stor och snart var samtliga lotter utarrenderade. Men ett liknande område anlades ännu tidigare av Jonsereds fabriker utanför Göteborg för att arbetarna inte skulle flytta till Amerika. Det har sedan dess kallats just ”Amerika” och finns kvar än i dag under detta namn. År 1905 startades Stockholms äldsta fortfarande existerande koloniträdgård på Norra Djurgården, som heter Koloniföreningen Söderbrunn. I resten av landet fick rörelsen stor spridning efter sekelskiftet 1900. Redan 1916 fanns det koloniträdgårdar i 37 svenska städer. År 1917 fanns det närmare 6.000 kolonilotter bara i Stockholm, och där skördades bland annat runt 870 ton potatis.

Till pionjärerna inom den svenska koloniträdgårdsrörelsen räknas två kvinnor; Anna Lindhagen och hennes väninna Anna Åbergsson. År 1906 bildades på Anna Lindhagens initiativ Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm och där blev Anna Åbergsson kassör. När Stockholms stad övertog verksamheten 1921 blev Åbergsson föreståndare och efterträdde Anna Lindhagen. I Eriksdalslunden i Stockholm har båda en väg uppkallad efter sig.

1 2